Betongbröder

John ringer upp Erik och frågar om han vill vara med i ett punkband och spela bas och sjunga, de behövde en text till morgondagens repning. Erik hade ingen inspiration så han frågade en internetpolare, och därmed förmedlades idén att skriva en låt om hiphoppare. Erik spelar inte längre bas, och låten spelas inte så flitigt heller, men finns kvar och är likväl Snortings första låt.

Ett gäng folk i en grå betong som är trötta på skiten de lever i
I en folkfylld källare med hög musik förmedlar de sitt raseri
Trötta på den rika överheten på vilka de vill spy
Och att bli behandlad som en råtta för att de har ”fel färg” på sin hy

Men vad är det då som möter mig när jag slår på min TV-burk
Nån patetisk fjolla med stora komplex som tror att han är skurk
Omgiven av halvnakna implantagemodeller som pekar ut kvinnan som sexobjekt
Är det det ni vill ha en ihopopererad tjej diagnostiserad som anorekt

Era förfäder skäms när de ser er
Från ert släktträd tittar de ner på er
Med blickarna fyllda av hat när de ser er
Vill att ni ska vandra hela vägen ner med er

Ni bygger upp ett hierarkiskt system där den med mest guld om halsen är bäst
Ett egocentriskt perspektiv där du är kung och alla andra är pest
Krig svält jämställdhet och mänskliga rättigheter som sätts ur spel
Bara bränn det där och tala om att du har rätt och alla andra har fel

Era förfäder skäms när de ser er
Från ert släktträd tittar de ner på er
Med blickarna fyllda av hat när de ser er
Vill att ni ska vandra hela vägen ner med er

Hur kunde ni svika era rötter för den skiten som vi matas med nu
Jag kräks på era absurda ideal det gör mig så jävla sjuk
Skäms

Era förfäder skäms när de ser er
Från ert släktträd tittar de ner på er
Med blickarna fyllda av hat när de ser er
Vill att ni ska vandra hela vägen ner med er